sitter och funderar på hur mycket ett djur kan betyda för en människa. Corona betyder mer än allt för mig. Folk ser henne bara som ''häst'' '' amen det är ju bara en häst, sälj henne förfan och skaffa en lägenhet'' Visst, hon är en häst, men även min bästa vän. Hon kan inte prata, men hon förstår. Hon känner av när jag är ledsen. Att bara lägga sitt huvud på min axel och stå och mysa tröstar mig mer än med ord ifrån någon människa. Hon kan göra mig så jävla förbannad ibland att jag måste gå iväg och andas tills jag kommer tillbaka och hon står och tittar på mig med huvudet på sned och ser ut som hon inte fattar någonting, hon kan oxå göra mig rädd, ledsen. Men framförallt gör hon mig glad, och lycklig.

 

Då kvittar det att jag hellre väljer och va i stallet en helg ist för ut och dricka liksom. Mina vänner som inte är hästintresserade alls förstår det inte riktigt, och jag respekterar det. Jag respekterar dom oxå att dom inte gillar och prata om hästar. Så står jag och pratar med nån som inte vet nått om mitt liv, så blir dom förvånade senare när dom får reda på att jag har häst. SÅN hästtjej vill jag inte va, som bara snackar om hästar dag ut och dag in. Nä, gud va tråkigt.

 

Corona är iaf min bästa vän, jag älskar henne. Har gjort ett misstag när jag åslde henne, men gjorde mig lycklig igen när hon stod i björby igen efter 4 månader. Jag har velat sälja henne flera gånger efter det, men vet att vi trotsallt hör i hop. Då skiter jag fullständigt i hru många gånger jag ramlar av, slår mig, åker in på aktuen. För jag FÖRSÖKER allt jag har och jag vet varför beteendet är där, det sitter i hennes huvud och det går inte och få bort. Men man kan få henne och glömma det beteendet då och då med hjälp av tränare. Har haft henen i 3 år. Har tränat för tränare ändas 6 gånger på hela 3 år. DÄRFLR vill jag så gärna komma in på lillerud så vi kan få den hjälp vi behöver. 

 

Men, får kasta den drömen, och satsa helhjärtat på ronna och skita i alla utgångar. Sommaren ska bli en riktig hästig sommar, dock ska jag umgås med vänner och såklart ut och festa. Men prio ett, ronna. Förstår ni det, då förstår ni mitt liv.

 

 

Idag red jag, två hästar! Vaknade assent idag, halv 4a. Var sjukt många år sen jag sov så länge, och då somna jag vid 1-2 ändå, haha. 

 

Red iag ronna till och börja med. Hon hostar och har sig än :( Ringde nyss en veterinär, men tar det senare. Värmde upp länge och bra, travade lika mycket i bägge varv och samma i galoppen, försökte och ställa och ha mig. Man känner sig så himla världelös när man sitter på ronna. För man måste tänka 100 saker samtigit, och det resulterar att man har händer upp i helvete, hälarna i himlen, och armågarna rätt ut. Man vet aldrig med corona. Det är som att rida en ny häst varje dag. Idag tex, spände hon sig extra mycket, ville sticka iväg flera gånger, ville inte alls lyssna på tygeltagen, galopperade i fel galopp ( har aldrig haft problem med det) hoppade som en nybörjar häst och hamna i fel galopp. HALLÅ VAD HÄNDER MED DIG LIKSOM?? vet inte.. nånting äre ju som är fel. Det var sjukt länge sen vi hoppade, så det kan vara därför, lite ringrostig, men det med galoppen har hon aldrig, aldrig och åter ALDRIG haft problem med. Aja, men helt världelös var inte detta ridpass, för hon var riktigt duktig när hon ville. <3 Har iaf varit så några ridpass nu.. och nu hosta hon varej gång jag hoppade oxå.. Men mitt i allt så ville Mikaela byta häst så då gjode vi det. 

 

Wininna och ronna är helt olika hästar. Wininna var väldigt studsig och dryg idag, haha. Hon brukar inte vara så. Men iaf, när man rider wininna får man en snygg sits tycker jag. Man känner sig duglig, haha. Det är bara för wininna gör som man säger till henne, inga problem där inte. Förutom när hon blir så taggad och tjurar ihop sig totalt. Idag så ville hon inte trava,skritta eller galoppera alls, utan hon studsade så fick sitta och driva på och släppa på tyglarna - ja då kunde hon springa hur fort som helst, men när man tog tyglarna tjurade hon ihop sig totalt. Men tillslut kom vi över kanten och då blev jag nöjd. Tönt häst. <3

 

Kollade iaf ringtider till veterinär på agrias hemsida och upptäckte att dom hade telefontid till 24:00. Så ringde dom och förklarade läget med hostan.. han sa att jag skulle kolla upp det för det lät som en allergis reaktion. Så får väl stanna hemma ifrån skolan i morgon och ta emot en veterinär antar jag.. Suck.

 

 

Vill börja och säga att min ponny är 19 år och har haft henne i 3 år.

Red nyss på världens bästa ponniii! Jag skulle hämta upp corona ifrån hagen, då hade hon slarvat bort grimman, så fick göra det bästa av situvationen och ta ett grimskaft och ha runt halsen, inte så lätt att styra när en envis ponny ska säta envissiidan till och ska verkligen ha mat. Men gjorde klart för henne att hon kommer inte nära hö högen utan min tillåtelse.

 

What ever, jag tänkte, eftersom det är så fint väder så är det ju perfekt och rida ut, gick skitbra dom 200 första metrarna, men sen börja hon krångla och backa ner i ett stup och ja vettefan va hon höll på med, så fick stanna henne, och gå ett steg i taget. Visste att det inte skulle gå idag så jag vände och red åt andra hållet. Där gick det skitbra, verkligen. Till att börja med. Hon travade och galopperade så fint på vägen, sen när vi skulle rida på gärdet kändes hon sjukt oren och vet inte vad det blev med henne? Hon ville inte alls galoppera utan hon studsa och hon flåsade och allt. Så hon var väl trött på slutet, hehe. Ska iaf rida en gång till senare idag, inte så hårt pass men ska följa med mikaela för hon vill inte rida själv. Har aldrig ridit två pass på corona per dag, men någon gång ibland skadar ingen.

 

Haha just ja! Sen så gick vi till en liten ''flod'' eller va man säger, inte ens en flod men ja, och där skulle ronna dricka. Och det lär sååå sött x)

FAAN VA ARG jag är.

 

Jag skulle ta in hästarna, när vi svänger ner till stallet ser jag att hästarna är inne typ, tänkte: vafan har majsan tagit in dom ändå? Nej de hade hon inte, då stod ronna i wininnas box, och wininna hade dragit ur AL hö hur höpåsarna på stallgången så de såg ut som ett helvete, sen när jag skulle byta box så ronna skulle in i hennes så sopade jag lite i stallgången sen upptäcker jag att ronna har ätit wininnas foder OCH hennes egen, så blir hon sjuk i natt vet ni varför jag inte är i skolan i morgon.  Sen skulle ja laga hagen oxå, hela långsidan var sönder, en pinne var sönder, jag trampa igenom mig med sko jävlarna OCH DET KÄNNS SÅ JÄLVA BAJSIGT NU. Usch va arg jag är, och ja, mitt tålamod gick sönder när jag trampa igenom mig med skohelveterna så de forsar vatten igenom skona :@

Skickade in ett mail i december till ponnysanning om att min häst rymmer ifrån hagen. Statistiken är i taket nu kan jag lova er, haha. Men kan säga att det funkar nu när vi har slowfeeding nät så det gäller att ha mat i den hela tiden.  Annars rymmer hon, men tack ändå allihoppa för alla tips. Dock har jag fått dom flesta tipsen och ja, hon bryr sig inte, haha.

 

Den 31 mars, för ett år sen. Det var då hjärtat gick i två delar, det var då jag inte blev mig själv. Då min älskade häst gick på transporten mot gävle..

 

Natten till den dagen vaknade jag med tårar i ögonen, hade varit ett jobbigt sista ridpass. Hon gick som en klocka, jag grät på slutet och kände mig världelös som skulle låta ronna åka iväg. Det var försent att ångra sig. På morgonen släppte jag ut ronna så hon kunde få gå i hagen i nåra timmar, när klockan närmade sig elva tog jag upp henne till stallet. Hon var OTROLIGT seg, shhit. Hon ville knappt gå. Hon kände på sig det.. När jag skulle lasta slet hon sig och sprang till hagen, hon ville verkligen inte åka. Därför gjorde det extra ont när hon åkte iväg. Grät som fan, men det kändes bra till en början..

 

Men sen börja fodervärden bete sig konstigt och gjorde saker bakom ryggen på mig, dum som jag var sålde jag ronna ändå efter jag var dit och hälsade på för ronna verkade ändå ha det bra. Under sommaren fick jag sanningen upptryckt i ansiktet, ronna utlånas till ridskolan, ronna tävlar, ronna har medryttare, ronna stod hela sommaren.. ALLT jag sa att hon inte fick göra, gjorde hon. Ronna trivs med en ryttare, hon ska inte tävlas och medryttaren gör väl inget förutom att jag inte fick reda på nått fören månader efteråt.Bråkade, hörde ingenting av henne fören fick smset om att ajg fick köpa tillbaka. Tog en dag med såå otrolgit mycket tjaffs med henne, och sen hämtaed vi henne. Sa knappt ett ord till henne, hämtade bara MIN ponny och drog hem.

 

Ja iaf, där emellan åmdde jag dåligt, jag var vilsen. Önskade någon berättade för mig hur det var att sälja sin bästa vän. Hon är idag det bästa jag har och jag vill inte tänka mig ett liv utan henne.

glömde böckerna i skolan, och vi har prov IDAG. Fakk, ska fråga om jag får göra det på elevensval på torsdag.. Försov mig om ingen fatta det, som vanligt. Måste till skolan idag, för har hk. Har inte varit med på skitlänge. och jag vill ha ett betyg i det, haha så i have no choise. Suck.

 

 

 

 

 

Här är det gamla inlägget om MINA ord vad hästprataren sa ---> http://ttypjohannaa.blogg.se/2013/february/corona.html#comment Ofc allt det anna sa kom inte ner på papper :)

 

Sjukt svårt att se vad det står men ska försöka tolka det bra. haha. Som ni oxå kommer märka är att hästprataren skriver ibland som ronna säger, men skriver oxå typ '' hon behöver skor fram osv'' men den HON ronna pratar om, det är mig.

 

 

Ja det var väl det mesta, så otroligt sött och gulligt.

Stort TACK till Anna kristell!!